emma

Såg den omtalade Broder Daniel Forever igårkväll på hagabion med några fina. Vet inte riktigt vad jag hade för förväntingar, vet egentligen inte varför jag gick ens, aldrig lyssnat speciellt mycket på deras musik, men jag är glad att jag gjorde det. 60 kr var den värd.
Aldrig fått grepp om Henrik Berggren, och fick väl inte det igår heller. Han filmades i frölundakvarter och så sa han en mycket djup och genomtänkt mening som följdes av 5 minuter tystnad. Det han sa var viktigt för honom, det märkte man. Men jag tyckte det blev lite för pretentiöst. Pop-Lars och Theodor Jensen fick även de några minuter i rampljuset och man insåg hur annorlunda de var i jämförelse med Henrik.
Filmen började med att Henrik förklarade att deras första och främsta mission som band var att vara annorlunda. Musikaliskt vis, inte socialt, men det viktigaste var att vara annorlunda och sticka ut! Förstår inte riktigt hur man kan uttrycka sig så.
Gillade dock den mestadels. De stunderna när bandet åt en kräftmiddag, när de spelade biljard och repade tillsammans. De stunderna var fina och det kändes bra att filmen var till minne av Anders, deras bortgånge medlem.